Kompetenscentrens utlåtande om förslaget till ny socialvårdslag

01.07.2014 kl. 15:19
Förslaget till den nya socialvårdlagen har nu funnits på våra skrivbord och i våra tankar under en dryg månad. Lagförslaget har beretts internt på ministerienivå efter att lagarbetsgruppen avslutade sitt arbete på hösten 2012. Det har varit utmanande att ta del av det omfattande lagpaketet under den mycket korta tiden som är tilldelad för att skriva utlåtanden. Men vi har gjort vårt bästa och nedan försöker jag kort återge innehållet i kompetenscentrens gemensamma utlåtande. Och jag säger det nu redan inledningsvis, vi är rätt kritiska.

För det första tycker vi att lagförslaget är en aning tunt. I jämförelse med lagarbetsgruppens förslag har vi nu att ta ställning till ett förslag som lite karikerat kan förliknas med en uppställning av tjänster och service som man förväntas producera. Vi kan säga att de ambitioner som fanns i det tidigare förslaget om socialvårdens värdegrund, mission, samhällsuppdrag eller socialvårdens sk ”big picture” nu saknas. Det omfattande kapitlet om främjande av välfärd har strukits helt och man ger en mycket mindre uppgift för det förebyggande arbetet. Dessutom saknas en tanke om framtidens behov av service. En uppradad (gammal och bekant) servicepaletten medför inte så mycket nytt eller ett nytänkande. Vi ställer oss frågande om det finns utrymme att svara på de utmaningar som morgondagen för med sig. Det är ju meningen att denna lag skall tjäna över årtionden och inte bara under en regeringsperiod. Med hjälp av den här uppställningen kanske dock en framtida konkurrensutsättning av servicen blir enklare att genomföra.

 

För det andra tycker vi att det inte längre går att motivera (det har det inte tidigare heller) att ordentliga och med hälsovårdslagen jämbördiga och liknande paragrafer för utveckling, forskning och utbildning saknas i förslaget. Som en jämförelse kan vi berätta att den årliga budgeten för hälsovårdens sk. EVO- (specialstasandelar) finansiering är ca 140 miljoner euro. Kompetenscentren förslår att de paragrafer som utarbetades under lagberedningsarbetsgruppens mandattid, och som finns antecknade i slutet av arbetsgruppens rapport, tas med då regeringen för den nya lagen till riksdagen. Vi kan inte förlitas oss på att sådana paragrafer kommer med i den nya strukturlagen för social- och hälsovård. Vi vet ju inte i skrivandets stund om vi lyckas få fram en strukturlag överhuvudtaget. Det är enligt vår mening ansvarslöst att lämna denna helhet i praktiken oresurserad då hela det sociala området står inför substantiella och strukturella förändringar. Och till sist men inte minst, lagförslaget utgår ifrån att klienterna har rätt till kvalitativt hög (läs: utgående från forskningsrön) service. Hur tryggar vi det om vi inte har ordentliga resurser och ett definierat ansvar för uppgiften?

 

För det tredje tycker vi att det inte är motiverat att i samband med introduktionen av den nya socialvårdslagen på samma gång göra förhållandevis stora förändringar i barnskyddslagen och slopa den sk klientlagen och integrerar den samma med den nya socialvårdslagen. Det är enligt vår mening viktigt att fortfarande ha en egen klientlag och sedan i ett senare skede diskutera möjligheterna att integrera klient- och patientlagen. Det torde vara en mer logisk och också juridiskt motiverad tågordning. De föreslagna förändringarna i barnskyddslagen är så omfattande att vi anser att den processen helt enkelt förtjänar en egen och separat behandling. Det är en omöjlig uppgift att på en dryg månad ta ställning till konsekvenserna av förändringarna och deras egentliga innebörd. Vi måste minnas, att inte heller denna del av lagförslaget har behandlats av t.ex. en arbetsgrupp med förankring i det sociala området.

 

Komptenscentern diskuterar också en rad andra frågor i sitt utlåtande. Vi kommer att publicera dokumentet på vår webbplats inom kort. Det är synd att vi fått fokusera på så många och förhållandevis stora brister i vårt utlåtande och i referatet här. Det betyder att de positiva förändringarna som t.ex. stadganden om social rehabilitering får en undanskymd roll. Vi får hoppas att våra utlåtanden ger resultat och att vi ser ett omarbetat lagförslag i höst. En ny socialvårdslag behöver vi och det är vi alla ense om. Lagen kan gärna tillika vara ny och också bra.

 

Nu får vi säkert alla, såväl läsare som författare, ta en välförtjänt sommarpaus. Vi här på FSKC och Mathilda Wrede-institutet vill önska er alla en riktigt fin sommar och vi återkommer i augusti med friska tag!

Torbjörn Stoor