Fanny Södergran 2020-2024
Forskningstema: Alternativt aktörskap i socialt arbete,
glokala välfärdsutmaningar, social aktivism
och kritiskt socialt förändringsarbete
Kontakt:
e-post: fanny.sodergran@helsinki.fi
Ilona Fagerström
Forskningstema: Utveckling av professionell
expertis i arbetslivet med särskild tyngdpunkt
i början av arbetskarriären
e-post: ilona.fagerstrom@hel.fi
Ida Nikula 2022-2023. Ida Nikula arbetar som forskare inom projektet Vardagseffekter i systemisk praxis.
2016-2019 Frida Westerbacks forskning berörde lågtröskelmodellen Ohjaamo/Navigator i Helsingfors. Forskningsuppgiften var kopplad till samarbetet mellan Helsingfors social- och hälsovårdsverk och Mathilda Wrede-institutet
Navigatorprojektets slutrapport
2014-2015 Bettina von Kraemer och Frida Westerback forskade i och utvecklade det mångprofessionella arbetet bland svenskspråkiga unga i åldern under 25 år. Forskningsuppgiften var kopplad till samarbetet mellan Helsingfors social- och hälsovårdsverk och Mathilda Wrede-institutet.
Tyngdpunkten i forsknings och utvecklingsuppdraget var att utreda och pilotera strukturer för ett fungerande mångprofessionellt samarbete mellan myndigheter och tredje sektorns serviceproducenter som erbjuder service på svenska för 13-25 åringar.
Fokus på Bettinas forskning låg på mångprofessionellt arbete och samarbetsstrukturer. Tyngdpunkten i forskningen var att kartlägga hur de ungas situation tolkas av det professionella nätverket, identifiera de centrala aktörerna och utreda arbetsfördelningen mellan de professionella samt utreda utvecklingsmöjligheter och visioner.
Fridas forskning berörde ungas mentala ohälsa och vårdkedjorna på svenska i Helsingfors. Målet var att utveckla metoderna för identifiering av de ungas behov av särskilt stöd inom olika sektorer. Tyngdpunkten låg i att kartlägga hur de ungas situation tolkas av de olika samarbetsparterna, identifiera de kritiska områdena, analysera kritiska händelser och vårdprocesser samt initiera samarbetsformer.
Forskarsocialarbetarnas slutrapporter:
Mångprofessionell samverkan och brukarperspektiv (von Kraemer 2016)
Unga och psykisk ohälsa - praktikforskning i Helsingfors (Westerback 2016)
2013 Anna Wik (våren 2013) och Maria Balk (hösten 2013) forskade i vuxnas psykiska ohälsa och deras sociala nätverk. Hennes forskningsprojekt på Mathilda Wrede-institutet undersökte hur familj och/eller vänner kan vara involverade i en psykiatrisk patients vårdprocess. Fokus för Annas forskning låg hos de professionella inom psykiatrin (socialarbetare, sjukskötare och läkare) och deras inställning till och erfarenheter av samarbete med familj och vänner. Anna Wiks forskningsmetoder var till största delen kvantitativa och i detta forskningsprojekt samlade hon in information om de professionellas arbetsmetoder delvis med hjälp av vinjettmetoden. En väsentlig del av Annas projekt var svenskspråkigheten och delvis även tvåspråkigheten och hennes projekt jämförde den aktuella situationen i Helsingfors svensk- och finskspråkiga service.
2012-2013 Pia Erikssons forskade i adoptionsprocessen och i sin doktorsavhandling fokuserade hon på den lagstadgade service som erbjuds blivande adoptivföräldrar före en adoption. Forskningsintresset kom från den erfarenhet som hon haft av att jobba som socialarbetare med adoptivfamiljer. I sin avhandling som har ett brukarperspektiv bestod hennes empiriska material av kvantitativt survey data och kvalitativa narrativa intervjuer.
Pia Eriksson påbörjade sin forskning om adoptionsprocessen som forskarsocialarbetare inom två projekt i samarbete med FSKC, Helsingfors stad och MW-institutet; Det nationella projektet för tryggade och utvecklande av kunskap inom adoptionsfrågor 2005-2006 samt Riksomfattande utveckling och spridning av god praktik inom området för adoption (VAHKE) 2008-2009. Inom ramen för dessa projekt publicerade hon rapporterna: Den processartade adoptionsrådgivningen (FSKC Rapporter 1/2007) och ”I adoption är ingenting säkert före man får barnet i sin famn” – brukares upplevelser av den internationella adoptionsprocessen (FSKC Rapporter 9/2010).
2012-2013 Ann-Marie Lindqvist beskrev utifrån ett medborgarperspektiv hur personer med utvecklingsstörning upplever sin delaktighet på vardagens olika arenor och förklarade hur strukturella villkor möjliggör eller begränsar medborgarskap både i en omsorgs- och boendekontext. Utgångspunkten i hennes licentiatavhandling var brukarnas vardag sett ur ett brukarperspektiv. Det empiriska materialet bestod av dokument, deltagande observationer på ett boende och kvalitativa intervjuer med professionella. Doktorsavhandlingen syftade till att utveckla praktiken och att stärka medborgarskapet bland personer med utvecklingsstörning.
2011 Bettina von Kraemers forskningsintresse var de sociala nätverkens betydelse för ungdomar i öppenvård. Forskningens syfte var att utreda vilken betydelse det sociala nätverket har för ungdomar inom barnskyddets öppenvård. Det sociala nätverket innefattade familj, släkt vänner, vänner i de sociala medierna, myndigheter och övriga professionella och bekanta. Syftet var också att se hur nätverkskartor kan användas som forskningsmetod och arbetsmetod i barnskyddsarbetet på ett bemyndigande sätt, med resursfokusering och nätverkstänkande som grundteorier.
2011-2012 Eivor Österlund–Holmqvist forskade om och med unga arbetslösa som på olika sätt faller igenom och på så sätt riskerar att bli utslagna. Idén var att integrera praktisk och teoretisk kunskap för att skapa nya genomtänkta redskap för arbetet som beaktar sammanhanget och de lokala behoven i Helsingfors och Raseborg. Ett viktigt redskap i forsknings- och utvecklingsprojektet var framtidsdialoger. Under sin tid som forskarsocialarbetare påbörjade hon sin yrkeslicentiatavhandling.
2010-2011 Raija Koskinen forskade i hur förändringen av klientdatasystemet har påverkat aktörskapet i det lagstadgade sociala arbetet inom barnskyddet. Forskningens syfte var att nå den vardagsverklighet som de olika aktörerna möter i och med att det sker förändringar i verksamhetsmiljön. Mera specifikt fokuserade forskningen på de förändringarna som gäller dokumentation i socialt arbete och de grundläggande arbetsprocesserna. Raija Koskinen samlade in material till sin forskning under den perioden när Helsingfors stad övergick till ett nytt datasystem inom barnskyddet. Ur metodologisk synvinkel skedde forskningen inom ramen för aktionsforskning och ett delmål vat att stöda barnskyddsteamet i förändringen. Under sin tid som forskarsocialarbetare avslutade hon sin pro gradu-avhandling och påbörjade sin doktorsavhandling. Pro gradu 2
2008-2010 Katarina Fagerström utförde ett aktionsforskningsprojekt vars målsättning var att tillsammans med deltagarna i gruppledarutbildningarna i Ekenäs, Jakobstad och Helsingfors utforska vad ett lyckat bemötande av missbruksproblem är uppbyggt av. I gruppledarutbildningen deltog professionella som arbetar med vuxna, ungdomar och barn. Tillsammans kunde deltagarna ge varandra nya perspektiv på hur missbruksproblem kan ta sig uttryck och drabba familjemedlemmarna. Forskningsprojektet strävade efter att utveckla nya sätt att göra praktikforskning tillsammans med praktiken. Under sin tid som forskarsocialarbetare har hon påbörjat sin doktorsavhandling. Artikel: Tidigt stöd i missbrukarvården, 2010.
2008-2010 Ylva Krokfors utförde för yrkeslicentiatexamen en etnografisk undersökning där hon på en rehabiliteringsanstalt har observerat hur en socialarbetare intervjuar äldre människor som kommit på rehabiliteringskurs. Undersökningens syfte var att lyfta fram och granska socialarbetarens aktör skap i dessa möten. Artikel: Sosiaalityöntekijän toimijuus tapaamisessa iäkkään kuntoutujan kanssa. Kuntouttavan sosiaalityön erikoisala. Helsingin yliopisto
.
2008-2009 Harry Lunabba gjorde en etnografisk studie om att bemöta pojkar i skolan. Frågeställningarna fokuserade på hur pojkar utrycker emotioner, erfarenheter och bekymmer i sin vardag samt hur pojkar pratar om sina angelägenheter med andra ungdomar, vuxna eller med professionella hjälparbetare. Vidare fokuserade forskningen på hurdana uppfattningar, erfarenheter och föreställningar pojkar har om professionellt hjälparbete. Under sin tid som forskarsocialarbetare påbörjade han sin doktorsavhandling och blev senare antagen som doktorand i SOSNETS forskarskola. Pro gradu 2007.
2006-2007 Ann-Marie Lindqvist slutförde sin yrkeslicentiatavhandling om delaktighet för personer med utvecklingsstörning. Avhandlingen beskriver förutsättningar och hinder för delaktighet i vardagslivet och i forskningsprocessen. Studien genomfördes som en kvalitativ deltagarorienterad forskning där personer med utvecklingsstörning deltog i producerande av kunskap genom att delta i en referensgrupp, som intervjuare och som informanter.
FSKC Rapporter 5/2008.
Mikaela Lindroos gjorde praktikforskning i mångkulturellt socialt arbete på individnivå. Syftet med forskningen var att studera på hurdant sätt olika världsbilder kan beaktas och medvetandegöras i det dagliga sociala arbetet med invandrare. FSKC Rapporter 1/2008.
Johanna Boström forskade om socialt stödarbete med invandrarfamiljer ur ett brukarperspektiv. Under sin tid som forskarsocialarbetare arbetade hon med sin pro gradu-avhandling. Pro gradu 2006.
Maria Andtfolk gjorde en pro gradu- avhandling om klientperspektiv på barnskyddets initialbedömning i Helsingfors. Syftet var att ur ett klientperspektiv utvärdera hur initialbedömningen i barnskyddet förverkligats med hjälp av en ny initialbedömningsmodell. Pro gradu 2006.
Johanna Levälahti slutförde sin pro gradu-avhandling om sociala nätverk och socialt stöd i förändringsprocessen från alkoholmissbruk till nykterhet. Pro gradu 2005.
2002-2003
Anna von Bruun påbörjade sin yrkeslicentiatavhandling om spädbarn i socialt arbete inom barnskyddet. Hon fungerade även som projektchef i projektet TIBIR och skrev 2006 slutrapporten ”Tidig identifikation av barn i riskzonen- verktyg i att förebygga utslagning”. FSKC Rapporter 12/2005,
Stina Sjöblom startade ett självvärderings- och utvecklingsprojekt om socialarbetet inom handikappsektorn. Projektet riktade sig till socialarbetarna i social- och omsorgsbyråerna. Projektet var en del av hennes yrkeslicentiatavhandling ”Har de blivit hjälpta så att de blivit stjälpta?” En studie i socialarbetets potential och gränser inom handikappservice. FSKC Rapporter 2/2008.