Ofta hör vi hur det är långa köer till barnatillsyningsmannen. I värsta fall får familjer vänta flera månader innan de får sin första tidsbokning. Många kommer sedan, efter sin långa väntan, till tidsbokningen ovetande om vad det är de ska diskutera där. De har kanske inte fått någon information på förhand, och heller inte på eget bevåg tagit reda på hur man gör upp avtal i barnens ärenden. En del har kanske försökt ta reda på vad man vid separation och skilsmässa bör fundera på. Andra har hamnat på godtyckliga sidor på nätet och därför fått både felaktig information och fördomar mot barnatillsyningsmannens, socialväsendets eller tingsrättens verksamhet. Ibland händer det att förälderns egna känslor och rädslor (tillfälligt) fördunklar förälderns insikt om barnet bästa eller att felaktiga motiv styr föräldrarnas beslut och handlingar.
På Östra Nylands familjerättsliga enhet har vi funderat över hur man via myndigheternas verksamhet kan främja sämja och överenskommelser gällande barnens ärenden vid skilsmässa och separation. Inom utvecklingsarbetet kring regeringens spetsprojekt (LAPE) har vi under år 2017 satsat på att definiera de serviceaspekter, som vi via erfarenheter ser som stötestenar för fredliga separationer. Till dessa hör servicens tillgänglighet vid rätt tidpunkt samt upplevelse av opartiskhet. Därtill har vi försökt främja föräldrarnas roll som aktörer i sina och barnens liv samt via avtalspraxis stöda familjen under osäkra tider. Med dessa ändringar i verksamheten kan vi dock inte alltid påverka föräldrarna personliga motiv, åsikter eller känslor.
Foto: Matilda Sjöblom
Tillgänglig service och information
Som första mål för utveckling definierade vi servicens tillgänglighet. Det är viktigt att kunderna lätt och behändigt kan få tag på s.k. auktoriserad information av myndigheter. Det är också viktigt att kunderna snabbt får personlig service, och att det är enkelt att boka tid.
På Östra Nylands familjerättsliga enhet minskades barnatillsyningsmännens telefontider från fem timmar i vecka till två. På så vis frigjordes flera tider för tidsbokning till barnatillsyningsmännen. Sekreteraren tar emot tidsbeställningar och andra samtal tre timmar per dag måndag till torsdag, dvs. 12 h i veckan. Sammanlagt erbjuder vi sålunda 20 h telefontid i veckan. Vi erbjuder också möjligheten att boka en uppringningstid till barnatillsyningsmannen via sekreteraren. På så vis kan kunderna också få kontakt med barnatillsyningsmannen t.ex. i ärenden som är anhängiga. Denna möjlighet har endast används ett fåtal gånger.
I september 2017 invigde vi vår Walk in-tjänst varje torsdag kl. 8-12. Varje torsdag dejourerar en barnatillsyningsman och erbjuder kunderna en 30 minuters mottagningstid utan tidsbeställning. På Walk in är det meningen att kunderna kan sköta klara eller korta ärenden eller få rådgivning. Tjänsten har marknadsförts på enhetens hemsida samt av enhetens sekreterare. Walk in-tjänsten har fått mycket positiv feedback samt haft en förkortande inverkan på kösituationen. Ärenden som annars skulle ha bokats en timme eller mer kan skötas på mindre än en halvtimme. Motsvarande service tas nu under år 2018 också i bruk på Borgå barnskydd, på familjerättsliga enheterna i huvudstadsregionen och i Träskända.
Med Walk in-tjänsten hoppas vi också kunna erbjuda kunderna ett alternativ till köerna samt en snabbare serviceform i snabba ärenden. Tanken var också att möta behovet av lågtröskelservice för dem som bara inledningsvis har frågor till barnatillsyningsmannen, och önskar personlig service.
För att tillhandahålla auktoriserad information för kunderna har vi sammanställt material på enhetens hemsidor. Tanken har varit att göra informationen lättillgänglig, åskådlig och lättläst samt göra avtalsprocessen mera transparent och förutsägbar.
Genom att ha tillgänglig service samt tillhandahålla lättillgänglig, auktoriserad information, hoppas vi kunna förebygga både rädslor och missuppfattningar, fördomar och feltolkningar. Med detta vill vi skapa fruktbara avtalsförhandlingar och bättre avtalsmöjligheter.
Foto: Matilda Sjöblom
Upplevelse av opartiskhet och lika värde
Tidigare fick vi ofta kommentarer där den ena föräldern upplevde att den andra föräldern hade ett övertag, då denne redan vid tidsbokningstillfället hade talat med barnatillsyningsmannen. Den andra föräldern upplevde då att den andra redan hade haft en chans att förbereda barnets ärenden till sin egen fördel. Genom att flytta tidsbokningarna till sekreteraren önskade vi att upplevelsen av opartiskhet och ojämlikhet skulle minska vid det inledande mötet hos barnatillsyningsmannen. Många gånger har så varit fallet efter denna ändring, och utgångsläget vid avtalsförhandlingen har sålunda varit mera fruktbar och mindre defensiv.
Ifall föräldrar är i en knepig situation eller rent av en återvändsgränd, och ingen överenskommelse verkar nås, kan det för diskussionen vara nyttigt att vara två arbetare på plats. Närvaron av två myndigheter har visat sig ändra dynamiken i avtalsförhandlingen till det bättre. Det har lugnat situationen, styrt diskussionen mot det som är relevant samt främjat upplevelsen av opartiskhet. Att få föräldrarna att stöda sig på varandra i barnens ärenden istället för att försöka fälla varandra är ett sätt att främja barnets bästa.
Foto: Matilda Sjöblom
Föräldrarna är beslutsfattare och aktiva aktörer i sina egna och barnens liv
Det är vanligt att föräldrar kommer till barnatillsyningsmannen med den felaktiga förväntningen att barnatillsyningsmannen kan bestämma hur barnet ärende ska skötas. Därmed tror de också att de bör styrka sina synpunkter med bevis, som motpart till den andra föräldern. Visst kan och bör barnatillsyningsmannen handleda föräldrarna att nå ett avtal som kan anses vara barnets bästa. Och visst kan barnatillsyningsmannen låta bli att fastställa ett avtal som inte kan anses vara till barnets bästa. Men beslutanderätten och ansvaret för förverkligandet av avtalet är föräldrarnas.
Vi har ansett det viktigt att i mån av möjlighet nå föräldrarna med denna information inför mötet med barnatillsyningsmannen. Det ger då föräldrarna en helt annan roll och ställning än den de tar på sig när de tror att barnatillsyningsmannen kan besluta i föräldrarnas ställe. Genom att få föräldrarna att inse sin roll som avtalspart och förälder, sitt ansvar för barnets välfärd, sina alternativ gällande barnets avtalsärenden samt barnets verklighet ur barnets synvinkel, föds större förutsättningar för ett realistiskt och fungerande avtal.
För att främja föräldrarnas aktörskap sammanställde vi på enheten ett informationsblad om hur det lönar sig att förbereda sig inför mötet hos barnatillsyningsmannen. Motsvarande dokument finns på många familjerättsliga enheters hemsidor. Sekreteraren har vid tidsbokningstillfället också delgett kunderna olika material, länkar och broschyrer, med vilka de själva kan förbereda sig och främja skötandet av sitt ärende.
Foto: Matilda Sjöblom
Tidsbundna avtal som delmål och stöd i vardagen
Ifall föräldrarna nyss har separerat, eller familjens liv är upp och ner, kan det vara svårt att göra några långvariga planer och avtal. Det samma gäller speciellt också familjer med småbarn eller situationer då det är svårt att förutspå hur barnet kommer att reagera på den umgängesform föräldrarna har tänkt avtala om. I dessa fall kan det kännas som en lättnad och trygghet att göra upp tidsbundna avtal. På så vis kan familjen testa en viss umgängesform en tid eller under en tid reda ut hur deras vardag kommer att se ut i framtiden. I sådana fall kan en ny tidsbokning göras färdigt, och följande gång kanske föräldrarna vet mera om hurdana avtal är realistiska och gynnar just deras barn.
Familjer där föräldrarna separerar är inte alltid i behov av omfattande socialservice, särskilt om de får hjälp i tid. Vi tror att det för många skulle räcka till att barnatillsyningsmannen stöder dem i deras förhandlingar, vid behov träffar föräldrarna mer än en gång och hjälper dem att följa upp och utvärdera situationen. Tidsbundna avtal eller så kallade testavtal kan ge familjen struktur i vardagen och bära dem genom svåra tider.
Foto: Matilda Sjöblom
Utvecklingsarbetets slutsatser
Grundtanken i det utvecklingsarbete som enheten gjort i samband med Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) har varit att värdet av servicen ska öka för familjerna, och särskilt för barnen. Vi önskar att de förändringar vi har gjort ska hjälpa familjerna så att barnen har en tryggare och mer förutsägbar vardag, trots skilsmässan eller andra utmaningar i familjen.
Samtidigt har det varit viktigt för oss att våra förändringar är praktiska och synliga för kunderna, samt att förändringarna kan integreras smidigt i det vardagliga arbetet. Utvecklingsarbetet har därför inte varit skilda, tids- och energikrävande projekt, och inte heller tillfälliga ändringar, utan bestående anpassningar. Anpassningarna har enligt vår utvärdering lyckats, eftersom vi har kunnat se nyttan av dem både via kundernas och via personalens nöjdhet.
Matilda Sjöblom, förman för familjerättsliga tjänster
Östra Nylands familjerättsliga enhet