Till Johannas minne,
.jpg)
Foto: Harry Lunabba
Med denna bloggtext vill vi hedra Johanna Björkenheims minne. Johanna avled söndagen den 25.8.2019. Vi deltar i de anhörigas sorg och vill uppmärksamma Johanna både som person och det långsiktiga arbetet inom socialt arbete som Johanna engagerat gjorde ända till sitt livs slut.
Johanna har haft en betydelsefull roll inom utvecklingen av det svenska magisterprogrammet i socialt arbete vid Helsingfors universitet och har haft ett mångårigt och nära samarbete med Mathilda Wrede-institutet i fråga om utveckling av praktiker och praktikforskning. Johanna var en människa som berörde, hon var både inspirerande, humoristisk, pålitlig och omsorgsfull. Hennes inneboende glöd för kopplingen teori och praktik var alltid närvarande och bar frukt i utvecklingen av många olika verksamheter inom institutet. Särskilt betydelsefull var Johanna i utvecklingen av strukturen och organiseringen av praxisnätverket där hennes sinne för både detalj och djup förde starkt utvecklingen framåt. Johanna var en föregångare i utvecklingen av socialt arbete inom hälsovården, både nationellt och internationellt. Hon var en drivande kraft i det internationella Leonardo-utvecklingsprojektet om rehabiliterande socialt arbete. Hon både forskade och samtidigt utvecklade utbildningen. Livsberättelser inom rehabiliterande socialt arbete var hennes passion.
Vi var alla väldigt stolta och glada när Johanna våren 2018 disputerade i socialt arbete med avhandlingen ”Towards biograhical agency in health social work”, som publicerades i Mathilda Wrede-institutets forskningsserie (6/2018). I sin avhandling betraktar Johanna vad biografiska glasögon kan innebära i socialt arbete mer teoretiskt och på vilket sätt de kan vara bra att utnyttja i arbetet. Att se klienten som en biografisk varelse med sitt förflutna, nuet och framtid är relevant, påpekade Johanna. Johanna inspirerade oss och flera andra i att betrakta individen som en biografisk aktör och använda oss av biografiska glasögon. För att sprida denna kunskap ledde Johanna efter sin doktorsavhandling en forskningscirkel om biografiska perspektiv i socialt arbete som blev väldigt uppskattad av deltagarna. En deltagare summerade sin erfarenhet av cirkeln så här: Studiecirkeln om biografiska perspektiv i socialt arbete med Johanna gav mig ett nytt hopp för att socialarbetet kan utvecklas genom att man går tillbaka till dess ursprung och kärninnehåll.
Vi önskar att det arbete som Johanna gjorde kan inspirera ännu många flera och att forskningscirklar i biografiska perspektiv fortsätter.
I podcasten som vi bandade med Johanna konstaterar hon att hennes forskning egentligen går ut på att besvara frågan ”Hurdana glasögon har vi i vårt arbete som socialarbetare?” Enligt Johanna har socialarbetare ofta ett biografiskt perspektiv, men de är inte själv medvetna om detta. Vi är övertygade om att Johanna Björkenheims arbete går vidare och fortsätter att inspirera!
Så här minns kollegerna och samarbetspartnerna Johanna:
Flitig, hade fin organisationsförmåga, fixade olika tillställningar utan att göra någon sak av det. Varm, humoristisk. Noggrann. - Ylva Krokfors
Efter att ha studerat på soc&kom på 1980-talet blev Johanna den tunna tråden, som höll mig kvar vid uni, så att jag fick mina magisterstudier avklarade i början av 2000-talet. Senare blev vi kolleger och doktorander. Johannas omutliga noggrannhet och kritiska hållning gjorde henne oerhört pålitlig. Det var fint att få vara delaktig på hennes disputation och stämningsfulla karonka. Jag tror Johanna där myntade begreppet ”Emeritus doktorand” när hon till sist doktorerade. Hon var den nyfikna, eviga studerande som alltid ville lära sig mer och aldrig vilade på sina lagrar. - Kati Fagerström
Jag minns Johanna som alltid pigg och levnadsglad. Som kollega var hon en pålitlig arbetsmyra som skötte vad hon lovade. Hon var också intresserad av att höra andra och hon var färdig att utmana sig själv på nya områden, exempel på detta var hennes engagemang i första DelSam projektet. Hennes intresse och arbete för sjukhus socialt arbete och biografiska metoder kommer jag alltid att minnas. Senast jag träffade Johanna var på hennes disputation, jag var så glad att hon fick sin avhandling klar. - Mia Montonen
Jag kommer ihåg Johanna både som lärare och senare som kollega. Hon var en varm och empatisk men också skarpt analytisk person. Som lärare var Johanna uppmuntrande och bemötte oss studenter på ett medmänskligt sätt. Johanna var en generös och omtänksam lärar- och forskarkollega. - Camilla Granholm
Jag minns Johanna som en pålitlig kollega, öppen för samarbete och diskussion. Hennes ljusa personlighet skapade behaglig atmosfär i möten med såväl studenter, kolleger som internationella stipendiater. Genom sitt eget sätt att möta andra människor och genom sin forskning visade Johanna för oss vad som är viktigt i socialt arbete - och i livet. - Stina Sjöblom
Jag minns Johanna med värme. Som pro gradu-handledare var Johanna genuint intresserad av arbetet. Det jag tyckte var särskilt givande var att hon behandlade mig som en jämlik. Hon utmanade mig och krävde ett noggrant arbete. Johanna inspirerade mig också att fördjupa mig i narrativa och biografiska metoder, hennes eget engagemang smittade av sig. Det var tack handledningen med Johanna som min pro gradu fick så bra bedömning som den fick. Då bedömningen var klar kom Johanne med en gåva till mig - boken Dear life av Alice Munro - Charlotta Smeds
Johanna var för mig först den där lite irriterande, petnoga kollegan på insten som delade rum med mig på Topeliusgatan, men som visade sig vara en helt underbar människa att samarbeta med! Tillsammans jobbade vi bl.a. med att utveckla den första praktiklärarutbildningen, jag svettades över WebCT och hon kom med förslag på innehåll. Senare sa hon att jag varit ett stöd för henne, medan jag uppfattade henne som mitt stora stöd! Ganska roligt, ett typexempel på tillit och ömsesidighet, kanske? Mitt stöd var hon också i vår doktorsverkstad, som hon inbjöd mig till. Hon såg till att vi träffades kontinuerligt medan vi andra flummade med våra kalendrar. Johanna var en klippa, ett säkert kort, som jag kunde förlita mig på. Hon lyssnade och kunde sätta allt i perspektiv: det löser sig, det blir nog bra. Och hon fortsatte oförtrutet jobba med sin forskning. Disputationen och karonkan blev höjdpunkten, läroboken i biografisk metod väntade på att skrivas. Inte för en stund kunde jag tro att hon inte skulle vara med på min karonka, den dag det blev aktuellt. Det är ofattbart! Så sorgligt! - Marina Bergman-Pyykkönen
Det var ordning och reda på Johanna, henne kunde man lita på. Samtidigt var hon väldigt omtänksam, starkt närvarande och hjälpsam på alla sätt. Hon engagerade sig starkt i de saker som hon företog sig. Hon skulle ha haft så mycket att ge ännu. Trots att Johanna i olika roller funnits med sedan början av 2000-talet så minns jag nog också henne bäst från de diskussioner vi hade inom vår inofficiella doktorsverkstad de senaste fem åren. - Pia Eriksson
Då jag efter att ha jobbat många år som socialarbetare inledde mina magisterstudier 2004 var Johanna en viktig resurs för mig. Hon lotsade mig och hela gruppen tillbaka in i den akademiska världen. Senare som kollega var Johanna alltid lättillgänglig och pålitlig och fick saker gjord utan stora åthävor. - Ami Lindqvist
Att bara vara den man är. Och att vara så mycket sedan. Tänker om Johanna, närvarande så starkt. Tänker speciellt på våra doctorand-lunchträffar under åren. Verkstan, hette det enligt Johannas förslag. Det var hon som tog initiativet: Verkstan för informella träffar, god mat och givande diskussioner. Att kunna mötas betydde mycket under drygt fem åren.
Det är inte ofta en människa kan beskrivas som målmedveten, spontan, omtänksam, entusiastik, noggrann. I mina ögon hade Johanna en härlig blandning av bland annat dessa fina egenskaper. Det är svårt att förstå, att Johanna nu är borta. Det är inte riktigt sant. - Raija Koskinen
Såg henne som en kritisk vän. Hon hade ofta synpunkter men var också konstruktiv och framåtblickande. Hon hade dessutom en stark socialarbetaridentitet med en ganska tydlig profilering. Dels som expert inom socialt arbete inom hälsovård och dels som en forskare som tillämpar ett biografiskt perspektiv. - Harry Lunabba
Jag minns Johanna med värme. Johanna var en lyhörd, samvetsgrann och ödmjuk kvinna och forskare – en förebild. Johannas värdefulla arbete kring biografiska perspektiv och metoder i socialt arbete inom hälsovården utgör ett viktigt bidrag i den teoretiska förståelsen av praktiskt socialt arbete. - Frida Westerback
Jag är tacksam att jag fick lära känna Johanna. Johanna skapade trygg, reflektiv atmosfär med sin varma, skarpa närvaro samtidigt som hon utmanade mig och andra att lära oss nytt. -Ilona Fagerström
Ilse Julkunen, Torbjörn Stoor, Frida Westerback och Ilona Fagerström
Mathilda Wrede-institutet
Helsingfors 30.8.2019
Här kan du se mera bilder från disputationen
Podcast "biografiskt agentskap i socialt arbete inom hälso-och sjukvård" med Johanna Björkenheim